Bojar, Kulor 454 st
Plastlådor 38 st
Rep 30 000 m
Nylonnät 10 ton
PP Lina  5 ton
Ormlina 1 700 m
Garn, nylonlina 1 900 m 
Saltsäckar 21 st
Nät blandat 6 000 m 
Wire  11 000 m 
Hummer o kräftburar 610 st

skrap1

Varje år hamnar enorma mängder marint skräp i haven. En del hamnar på kusterna, men det mesta flyter runt ute på havet för att slutligen sjunka till botten. Bohuslän har en av de skräpigaste kuststräckorna i Europa, vilket kan förklaras av havsströmmar som träffar just detta område och av det skräp som bland annat privata och kommersiella båtar och fartyg lämnar efter sig.

dod fagelNedskräpningen är ett allvarligt hot mot marina däggdjur, miljö, turism, sjöfart och yrkesfiske. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda och de överblivna fisknät som gått förlorade i havet, så kallade “spökgarn”, orsakar stort lidande för djur som fastnar i det.

Genom mekaniska stötar mot stenar och stränder och med påverkan av UV-strålning, mals oljebaserat skräp (plast) med tiden ner till så kallad “microplast”, som inte går att upptäcka med blotta ögat. Forskning indikerar att de kemikalier som finns i plasten tas upp och stannar kvar i till exempel fiskarnas vävnad där de riskerar att ge skador i celler och orsaka giftiga effekter.

Det marina skräpet är dessutom kostsamt för svenska västkustfiskare eftersom föremål kan fastna i fiskarnas redskap och förstöra dem.

 

  • 90% av skräpet tar 100 år eller längre att bryta ned
  • Ca 8 000 kubikmeter skräp flyter iland i Bohuslän per år
  • Skräprelaterade skador på redskap och fartyg kostar svenska västkustfiskare ca 10 miljoner kronor/år
  • Omkring 80% av skräpet består av plastföremål
  • På bohuskusten finns i genomsnitt 1 200 skräpföremål per 100 meter strandsträcka